Just had to die

Årets näst sista dag. En tjej jag träffade i förrgår kväll sade att hon inte känner sig redo för att fira in ett nytt år redan. Jag hade inte kunnat säga det bättre själv.

Ingen månad detta år har gjort mig lika ont som december. Sedan jag vaccinerade mig inför min resa till Asien i mitten av månaden (och egentligen redan innan dess) har jag haft ont i magen mer eller mindre varje dag och så har jag känt mig både yr och febrig. Men nätterna är värst, utan tvekan. Jag har drömt mardrömmar nästan varje natt de senaste tre veckorna och om jag inte vaknar upp kallsvettig under natten så vaknar jag helt utmattad på morgnarna istället. Jag kan inte ens minnas när jag senast kände mig utvilad och frisk. Det känns som om ständiga spindlar kryper i mitt blodomlopp. 

Jag vet inte varifrån den kommer, ångesten.

Kanske härstammar den från belastningen på jobbet; det rullande sexveckorsschemat och den stundtals väldigt stressiga tillvaron som jag och mina kollegor befinner oss i. Eller i att vardagen aldrig ser likadan ut, att mina rutiner ändras vecka för vecka i takt med mitt schema. Men troligen kommer den ur på resan. Den är dagar från att vara bara en vecka bort men hade jag kunnat hade jag lämnat redan igår.

Snart så.


https://open.spotify.com/track/33RWOYSnx9rve4ZEu1838Y?si=eY0P39gvT6ScmC-Cua8Znw