Tallbergsbroarna


På Pilgatan blir jag och Axel hämtade av en grön bil. I den sitter Alice och Gustav. Solen står högt upp på himlen och Gustav kör söderut i riktning mot Gräsmyr. I sin telefon följer Alice Google maps med blicken och med jämna mellanrum tittar hon upp för att ge instruktioner till Gustav.

Vi åker förbi gröna åkrar, bruna åkrar, tallar, granar och röda hus med vita knutar. Åkrarna är fulla av fåglar som allihopa letar efter mat i jorden.

Till slut svänger vi in på rätt parkering. Parkerad där står en buss på tomgång och utanför den en grupp utländska turister. Vi hoppar ut ur bilen och med den lilla valpen Abbe i koppel söker vi oss nedför sluttningen och där nedanför oss ligger den; Öreälv. Jag läser på Google att den är ungefär 225 kilometer lång. Där vi står ser vi hur vattnet rör sig snabbt. Vi hade tänkt bada men solen har gömt sig bakom moln och vattnet ser farligt strömt ut. Det blir inget bad denna dag.

Axel hittar en väg upp på bron. En av de tre broar som har byggts i den vackra dalgången. Han klättrar upp och tätt efter följer jag och Gustav. Alice och lilla Abbe stannar kvar på marken. Den är täckt av barr.

Jag klättrar förvånansvärt snabbt upp längs de gamla trästegarna. Jag är försiktig och ser upp för de rostiga spikarna som sakta letar sig upp ur virket. Det finns tre stegar att bestiga innan man är så högt upp man kan komma på undersidan av bron. Höjdskräcken gör sig påmind när jag sneglar ned mot älvens mörka vatten och samtidigt hör ekot av Alices röst från någonstans långt under mig men utsikten över skogen är vacker.

Vi har tagit med oss gifflar, wienerbröd, kakor, saft och vattenmelon. Vi äter och dricker medan älven rinner förbi framför ögonen på oss. Stora tunna moln seglar förbi på himlen och förutom sorlet från ett annat sällskap och bruset från älven är det helt tyst.

- Man blir nästan yr av vattnet och av att sitta ovanför det, säger Alice.

När vi åker tillbaka till stan halvsover jag i baksätet med huvudet mot fönstret. Träden viner förbi utanför fönstret och under bilen hör man gruset rulla under hjulen. Jag låser upp min mobil och går in i mina anteckningar, skapar en ny och skriver dagens datum och ett enda ord.

Lycklig.