En helt otrolig bok: Jag ska egentligen inte prata om det här

2019-09-17 01.10.03 1.jpg

Jag har läst romanen “Jag ska egentligen inte prata om det här” som är skriven av Sara Beischer. Det är den fjärde av Saras böcker och den andra som handlar om vårdbiträdet Moa.

Att läsa Saras roman är en del av kursen som jag läser just nu. Den stod uppskriven på listan över obligatorisk läsning för oss kursdeltagare som ska åka på kursens närträff i Göteborg i oktober, vilket jag ska göra. På träffen ska nämligen Sara Beischer komma för att prata med oss om skrivandet och förhoppningsvis om den här underbara boken.

Det var omöjligt för mig att inte sluka den här boken. Jag läste den i ett svep, tog med den till toaletten, soffan och sängen. Vankade omkring i lägenheten med den. Gick och lade mig med den i handen, läste de sista sidorna just innan jag släckte lampan för att sova. spännande att läsa tyckte jag att den var. Allra minst för att den handlar mycket om hur det är / skulle kunna vara att debutera som författare. Något som jag i mina vildaste stunder drömmer om att någon gång kanske förhoppningsvis möjligen göra. Men desto mer tyckte jag om den för Saras råa, nästan chockerande språk.

2019-09-17 01.10.03 2.jpg

I boken får vi får följa Moa, som har skrivit en roman efter att ha gett upp drömmen om att ta sig in i Stockholms teatervärld. Hennes manus handlar om tillvaron som vårdbiträde. Om hur jävligt det är. Till en början blir Moas manus refuserat av förlag efter förlag men till sist får hon napp. Hon ska få bli utgiven.

Moa arbetar på ett äldreboende som heter Liljebacken. Där torkar hon tillsammans med sina färgstarka kollegor upp alla möjliga slags kroppsvätskor, byter lakan i kundernas (man får ju inte säga vårdtagare längre) sängar och brottas med det ena arbetspasset värre än det andra. På Liljebacken försöker man hålla huvudet så högt man kan över ytan för att inte gå under av de tunga och långa arbetspassen. Den konstanta pressen och stressen.

Hennes roman blir snabbt hyllad och lovordad från alla håll. Över en natt hamnar Moa i rampljuset. Hon får medverka i morgonsoffor, i radio, i panelsamtal om äldreomsorgen och sitta i ljuset från strålkastare på bokmässan. Under berättelsens gång träffar hon Gudrun Schyman, Martina Haag, Ebba Busch Thor med flera. En äldre, manlig författarkollega kommer också att spela en stor roll för Moa.

Samtidigt som framgångarna sköljer in över Moa tvingas hon brottas med besvikelsen från kollegorna och chefen på Liljebacken. De känner sig svikna, uthängda och förbannade på Moa.

För er som letar en samtida arbetarroman att sluka i höst - läs den här! Ni kommer inte bli besvikna.